Jag är på Arlanda express! Äntligen! Om nå...
Jag är på Arlanda express! Äntligen! Om några timmar får jag kyssa min älskling igen! Åh!
Just like butterflies
Det pirrar i hela magen. Jag ska träffa min älskade idag! Det är nästan för bra för att vara sant! Det har gått alldeles för lång tid sen sist...
Det är en helt berusande känsla att veta att jag ska träffa min själsfrände idag. Mannen jag ska spendera resten av livet med. För jag är lika säker på det som jag är säker på min kärlek till Vincent. Jag är så lyckligt lottad, jag har liksom mitt på det torra. Det här är mannen jag ska vakna bredvid varje dag för resten av mitt liv, det är personen jag ska gifta mig med och skaffa fler barn med. Det är han och jag, för alltid.
Och idag pirrar det. Jag skulle vilja säga att det pirrar som inför vår första dejt, men egentligen pirrade det mer inför den andra. Och egentligen ännu mer den tredje! När jag skulle träffa honom första gången visste jag inte vad jag hade att vänta mig. Inför andra gången visste jag att jag var tvungen att ha honom för att bli hel. Och när vi träffades tredje gången, 4 augusti 2004, visste vi båda att det skulle bli vi. Jag var så nervös att jag nästan ville kräkas!
Anyway. Vårt förhållande må gå upp och ner, precis som alla förhållanden i hela världen, men det finns alltid en så självklar samhörighet mellan oss. Det är häftigt, och nästan lite läskigt på samma gång. För vi måste förlita oss på varandra, konstant. Och den känslan är lite skrämmande, iaf för mig. Jag har svårt att släppa in människor, och att då lägga hela mig själv i en annan människas händer är ju som det är.
Men oboy vad jag älskar det vi har!
Det är en helt berusande känsla att veta att jag ska träffa min själsfrände idag. Mannen jag ska spendera resten av livet med. För jag är lika säker på det som jag är säker på min kärlek till Vincent. Jag är så lyckligt lottad, jag har liksom mitt på det torra. Det här är mannen jag ska vakna bredvid varje dag för resten av mitt liv, det är personen jag ska gifta mig med och skaffa fler barn med. Det är han och jag, för alltid.
Och idag pirrar det. Jag skulle vilja säga att det pirrar som inför vår första dejt, men egentligen pirrade det mer inför den andra. Och egentligen ännu mer den tredje! När jag skulle träffa honom första gången visste jag inte vad jag hade att vänta mig. Inför andra gången visste jag att jag var tvungen att ha honom för att bli hel. Och när vi träffades tredje gången, 4 augusti 2004, visste vi båda att det skulle bli vi. Jag var så nervös att jag nästan ville kräkas!
Anyway. Vårt förhållande må gå upp och ner, precis som alla förhållanden i hela världen, men det finns alltid en så självklar samhörighet mellan oss. Det är häftigt, och nästan lite läskigt på samma gång. För vi måste förlita oss på varandra, konstant. Och den känslan är lite skrämmande, iaf för mig. Jag har svårt att släppa in människor, och att då lägga hela mig själv i en annan människas händer är ju som det är.
Men oboy vad jag älskar det vi har!
På vår "femårsdag", 4 augusti 2009
Mmm
Nu doftar hela köket liljekonvalj! Det är min absoluta favoritblomma, har alltid varit. Lustigt nog är det Viktors också... :)
Har skurat ställen i köket som man normalt inte skurar så ofta. Lådinsatserna där vi har bestick, inuti den sprillans nya brödburken, alla lister fick sig en tur med trasan... Ja, nu är det skinande rent där! Bara resten av lägenheten då :)
Har skurat ställen i köket som man normalt inte skurar så ofta. Lådinsatserna där vi har bestick, inuti den sprillans nya brödburken, alla lister fick sig en tur med trasan... Ja, nu är det skinande rent där! Bara resten av lägenheten då :)
Idag smäller det...
Idag händer det. Jag ska åka till Viktor! Behöver jag säga att jag längtar...?
Det finns ju inget bättre än att komma hem till en nystädad lägenhet, så fram tills det är dags att åka till Arlanda roar jag mig med att tvätta och städa. Ganska tråkigt, men också ganska nödvändigt!
Det finns ju inget bättre än att komma hem till en nystädad lägenhet, så fram tills det är dags att åka till Arlanda roar jag mig med att tvätta och städa. Ganska tråkigt, men också ganska nödvändigt!
VG+
Ringde nyss det där samtalet. VG+ fick jag! Känns skönt, speciellt med tanke på att jag när jag är nervös har en förmåga att rusa mig igenom samtalet, stamma, staka fram ord, tappa ord, osv osv osv.
Nu är det gjort iaf. Så nu ska jag återgå till jobbandet!
Nu är det gjort iaf. Så nu ska jag återgå till jobbandet!
Broccolipaj
Har precis tryckt i mig min lunch, broccolipaj. Så sjukt gott, och så smart att göra för det blir alltid en massa matlådor. Dessutom behövde jag bli av med lite saker i frysen, broccoli t.ex.
Ska snart ringa min engelskalärare, för det är veckans uppgift. Ja, speaking alltså. Kommer gå galant, såklart.
Ska snart ringa min engelskalärare, för det är veckans uppgift. Ja, speaking alltså. Kommer gå galant, såklart.
Jag har blivit med väckarklocka!
Eftersom att mitt alarm bestämmer sig för att inte fungera lite titt som tätt så har jag köpt en väckarklocka. Ibland, t.ex. den här veckan, funkar det verkligen inte att försova sig en enda sekund.
Den är inte bara effektiv, den är snygg också!
Den är inte bara effektiv, den är snygg också!
Han är smart han!
Min kära blivande svärfar är en smart man. Den mest intelligente jag känner! Och så är han cool också. Dessutom har han typ Sveriges coolaste jobb. För han är nämligen ledarskribent på Sveriges största tidning! Jojomen!
Igår hade vi två män på kontoret som började prata om något de läst på DNs ledarsidor. Jag var inte sen med att marknadsföra Gunnar. För han är faktiskt bra! Han skriver bra, han har bra värderingar och är allmänt bra! Låter nästan som att jag är kär i honom, men det är jag såklart inte. Fast nog ser jag upp till honom.
Igår skrev han den här artikeln. Jag länkar mest till den för att jag vill att ni ska få ta del av honom. Ja, för er som inte har förmånen att få räkna honom till sin familj :)
Igår hade vi två män på kontoret som började prata om något de läst på DNs ledarsidor. Jag var inte sen med att marknadsföra Gunnar. För han är faktiskt bra! Han skriver bra, han har bra värderingar och är allmänt bra! Låter nästan som att jag är kär i honom, men det är jag såklart inte. Fast nog ser jag upp till honom.
Igår skrev han den här artikeln. Jag länkar mest till den för att jag vill att ni ska få ta del av honom. Ja, för er som inte har förmånen att få räkna honom till sin familj :)
Afterwork
Snart är den här arbetsdagen slut. Eller, ja, om lite mindre än två timmar. Dagen har gått bra, varken för snabbt eller för sakta. Jag har hunnit och lyckats utföra allt jag skulle åstadkomma under dagen, och jag är väldigt nöjd med min insats!
Kl 17 bommar jag igen här och åker in till city för en afterwork med min goda vän Björn. Det blir middag och öl på Texas Burger. Skönt att göra lite såna där vuxensaker.
Eftersom att jag slutar för sent för att hinna till dagis är Vincent hos Sebastian från och med idag. Hade varit kul med två kvällar till med min sötnos, men det finns inte en chans att jag skulle hinna innan de stänger klockan halv sex. Men Vincent såg fram emot att åka till sin pappa, jag glädjer mig med det :)
Kl 17 bommar jag igen här och åker in till city för en afterwork med min goda vän Björn. Det blir middag och öl på Texas Burger. Skönt att göra lite såna där vuxensaker.
Eftersom att jag slutar för sent för att hinna till dagis är Vincent hos Sebastian från och med idag. Hade varit kul med två kvällar till med min sötnos, men det finns inte en chans att jag skulle hinna innan de stänger klockan halv sex. Men Vincent såg fram emot att åka till sin pappa, jag glädjer mig med det :)
Yes!
Fick tillbaka mitt sam-arbete igår, ni kanske minns? Jag har ju haft lite problem med läraren. Fick VG+ på det här! Av en annan lärare. Japp, den gamla har tydligen slutat på skolan? Med två veckor kvar av kursen. Jaja, jag tackar och bugar, även om det hade varit kul att veta vad just han tyckte om det här arbetet.
Med tanke på det fina omdömet på den här uppgiften och mina bra resultat på proven borde ett VG eller kanske ett MVG inte vara helt omöjligt.
Med tanke på det fina omdömet på den här uppgiften och mina bra resultat på proven borde ett VG eller kanske ett MVG inte vara helt omöjligt.
Faceplant
Började förresten dagen på ett otroligt snyggt sätt idag. På väg till tunnelbanan snubblade jag och faceplantade i princip marken. Ena knät är uppskrapat och mina fina skor fick lite märken... Och självklart, klockan 06.35, är det en människa i närheten och ser hela min snygga dans. Kul!
Snark...
Jag är ingen morgonmänniska. Verkligen inte. Långt ifrån! Och den här veckan jobbar jag som bekant på min pappas jobb. Halv åtta börjar jag, halv sex ringer klockan... Om den ringer dvs, för hittills har den missat att göra det två av fyra dagar. Sjukt irriterande.
Anyway. Idag är första dagen helt solo på hans kontor. De andra är på konferens, i Österrike. Halv åtta måste jag vara här och larma av. Och idag ringde inte alarmet... Tack gode Gud för min son som alltid går på toaletten samma tid varje morgon, klockan sex väckte han mig och jag slängde i honom frukost och snabbt på med kläderna. Halv sju var vi på dagis, YES. Tack!
På vägen till kontoret köpte jag McBagel till frukost. Det är sjukt gott! Har inte ätit det på flera år dock. För en sisådär sex år sen brukade jag och Viktor dejta med McDonalds-frukost, för att jag tyckte om McBagel så mycket :)
Jaja. Nu är jag i vilket fall som här. Och jag kom i tid. Snart kommer morgonposten som jag ska ta hand om.
Kan också säga att det är en stor skillnad på att jobba på kontor och att jobba på sjukhus. Vilken lycka att få ha olika skor och outfits varje dag! Trots det har jag ju inte varit så duktig på att ta outfit-kort... Jag har inte haft samma par skor en enda dag, bara på grund av lyckan att kunna välja!
Anyway. Idag är första dagen helt solo på hans kontor. De andra är på konferens, i Österrike. Halv åtta måste jag vara här och larma av. Och idag ringde inte alarmet... Tack gode Gud för min son som alltid går på toaletten samma tid varje morgon, klockan sex väckte han mig och jag slängde i honom frukost och snabbt på med kläderna. Halv sju var vi på dagis, YES. Tack!
På vägen till kontoret köpte jag McBagel till frukost. Det är sjukt gott! Har inte ätit det på flera år dock. För en sisådär sex år sen brukade jag och Viktor dejta med McDonalds-frukost, för att jag tyckte om McBagel så mycket :)
Jaja. Nu är jag i vilket fall som här. Och jag kom i tid. Snart kommer morgonposten som jag ska ta hand om.
Kan också säga att det är en stor skillnad på att jobba på kontor och att jobba på sjukhus. Vilken lycka att få ha olika skor och outfits varje dag! Trots det har jag ju inte varit så duktig på att ta outfit-kort... Jag har inte haft samma par skor en enda dag, bara på grund av lyckan att kunna välja!
To be in your arms
Idag är det onsdag. Den här tiden på lördag håller jag på att boarda ett flygplan. Flygplanet kommer ta mig till min favoritman, i mitt favoritland. Det har gått fem veckor sen jag var nära honom.
Jag längtar så att det värker. Efter den berusande doften av hans hud. Känslan av den där fantastiska värmen som bara ens älskade utsöndrar. Blir knäsvag bara jag tänker på den där första kramen, den första kyssen...
Hjärtat svämmar över av kärlek. Det pirrar i hela kroppen när jag tänker på att det bara är tre dagar kvar. Tre dagar!
Ik hou van jou mijn liefde, mijn mooiste
Jag längtar så att det värker. Efter den berusande doften av hans hud. Känslan av den där fantastiska värmen som bara ens älskade utsöndrar. Blir knäsvag bara jag tänker på den där första kramen, den första kyssen...
Hjärtat svämmar över av kärlek. Det pirrar i hela kroppen när jag tänker på att det bara är tre dagar kvar. Tre dagar!
Ik hou van jou mijn liefde, mijn mooiste
Family comes first
Familjen är det viktigaste för mig. Och jag har tre kategorier. Den jag föddes in i, den jag har skapat själv, och den jag får på köpet.
Alla förstår såklart att mina föräldrar och syskon betyder väldigt mycket för mig. Ännu mer förstår ni att Vincent är det viktigaste jag har, och Viktor. Men den familj jag får med Viktor, jag tror inte ni kan ana vad den betyder för mig.
Jag älskar dem lika mycket som mina egna föräldrar och syskon. Jag älskar att umgås med dem, jag älskar att ha dem i mitt liv. Varenda en. Jag kunde verkligen inte haft mer tur! Vilka fantastiska människor som berikar mitt liv!
Family comes first. För er gör jag allt!
Alla förstår såklart att mina föräldrar och syskon betyder väldigt mycket för mig. Ännu mer förstår ni att Vincent är det viktigaste jag har, och Viktor. Men den familj jag får med Viktor, jag tror inte ni kan ana vad den betyder för mig.
Jag älskar dem lika mycket som mina egna föräldrar och syskon. Jag älskar att umgås med dem, jag älskar att ha dem i mitt liv. Varenda en. Jag kunde verkligen inte haft mer tur! Vilka fantastiska människor som berikar mitt liv!
Family comes first. För er gör jag allt!
Snutte
skulle gärna visa er lite fina bilder på frank, men just nu ligger han och snusar vid min hals. han är som en liten bebis, och vill gärna ligga som en. hihi.
Idag måndag är jag glad för att...
- Frank är här! Och är så himla bra på alla sätt och vis!
- Även Vincent är här, älskade fina barn.
- Vincent har inte ont i tummen längre, fast han måste såklart ha stödförbandet ändå.
- Jag jobbar hela den här veckan = extra pengar.
- Jag fick chansen att göra en kär vän glad, och det betyder mycket för mig!
- Det ärså stört få dagar kvar tills jag äntligen får se min älskade Viktor igen...
Åh, älskade katt
Han är underbar! Ni anar inte, han är fullkomligt bedårande. I skrivande stund ligger han på mitt bröst och spinner. Det är som att vi har känt varandra i flera år, han verkar vara trygg och trivas här. Och som vi trivs med honom!
Vincent säger att han är Franks pappa, och att Frank är sötast i världen och hans älskling. Frank i sin tur följer nyfiket efter Vincent och Sjuan på deras upptåg, och ligger gärna i mitt knä för att samla lite krafter.
Vatten och mat har han fått i sig i sitt nya hem, och kattlådan är godkänd och använd.
Jag längtar tills Viktor får träffa vår nya familjemedlem. Han gillar inte katter så värst mycket, men man kan inte annat än älska den här lilla krabaten :)
Vincent säger att han är Franks pappa, och att Frank är sötast i världen och hans älskling. Frank i sin tur följer nyfiket efter Vincent och Sjuan på deras upptåg, och ligger gärna i mitt knä för att samla lite krafter.
Vatten och mat har han fått i sig i sitt nya hem, och kattlådan är godkänd och använd.
Jag längtar tills Viktor får träffa vår nya familjemedlem. Han gillar inte katter så värst mycket, men man kan inte annat än älska den här lilla krabaten :)
Världens sötaste katt sov hela vägen hem :)
Världens sötaste katt sov hela vägen hem :)
Han är här!
Han är här!
Just det, jag har glömt att berätta det hä...
Just det, jag har glömt att berätta det här. De ringde från dagis tidigare i veckan. Vincent hade ramlat och gjort illa tummen, och kunde inte använda handen. Efter många timmar på akuten konstaterades det att tummen var bruten, och det här ska han nu ha i ca tre veckor.
Shopping på Ica. Vi båda kommer behöva en ...
Shopping på Ica. Vi båda kommer behöva en sockerdetox efter den här helgen ;)
Vincent har fått presenter av min farmor
Vincent har fått presenter av min farmor
Mot nya äventyr
Alldeles strax beger jag och Vincent oss mot tunnelbanan och T-centralen. Kl 15.51 går vårt tåg till min farmor. Vi ser jättemycket fram emot det här, båda två! En sak är säker, hos farmor blir man verkligen behandlad som en gäst. Hon kommer rå om oss och ge oss god mat och se till att vi har det bra.
Imorgon ska vi göra stan, de har ett nytt centrum som hon väldigt gärna vill visa oss. Vi ska också besöka ett lekland. Och på söndag, innan vi åker hem, sker ju helgens höjdpunkt! Frank ska följa med oss hem!
Jag kommer mobilblogga under helgen :)
Imorgon ska vi göra stan, de har ett nytt centrum som hon väldigt gärna vill visa oss. Vi ska också besöka ett lekland. Och på söndag, innan vi åker hem, sker ju helgens höjdpunkt! Frank ska följa med oss hem!
Jag kommer mobilblogga under helgen :)
Val 2010
På söndag är det ju val. Jag förtidsröstade tidigare i veckan.
Varje gång det är dags att rösta kommer det fram en massa nissar som försöker förstå sig på politik, men misslyckas totalt. Vi har tur som får möjligheten att påverka vårt samhälle genom att rösta. Vi har en väl fungerande demokrati i vårt land, och det är upp till varje individ att förvalta den chans vi har.
Det gör mig rätt irriterad att höra människor i affären, på tunnelbanan och på internet som försöker debattera för något de inte har någon aning om. Kan man inget om politik får man faktiskt anstänga sig för att sätta sig in i det var fjärde år, annars kan man lika gärna rösta blankt. Hur många av de som kommer rösta på SD på söndag tror ni gör det för att de kan något om politik och därmed verkligen helhjärtat tycker att SD har ett bra och rimligt partiprogram? Jag tror inte att det är så himla många.
Det är inte så svårt med politik. Det är inte så svårt med ideologier. Det är definitivt inte svårt att skaffa sig en grundkunskap om det. Det är vår framtid det handlar om, så snälla snälla snälla försök. Vilket parti ni än ska rösta på, försök att verkligen få en förståelse för vad de står för och vad de andra partierna står för. Hur annars ska man veta vad ens röst innebär i verkligheten?
Ps. Att göra alla diverse partikoll-tester på olika hemsidor ger tyvärr inte så mycket mer än en fingervisning som kan bli väldigt missvisande. Man måste ändå förstå varför man får det resultat man får. Och det förstår man bara genom att förstå den politik våra partier vill föra...
Varje gång det är dags att rösta kommer det fram en massa nissar som försöker förstå sig på politik, men misslyckas totalt. Vi har tur som får möjligheten att påverka vårt samhälle genom att rösta. Vi har en väl fungerande demokrati i vårt land, och det är upp till varje individ att förvalta den chans vi har.
Det gör mig rätt irriterad att höra människor i affären, på tunnelbanan och på internet som försöker debattera för något de inte har någon aning om. Kan man inget om politik får man faktiskt anstänga sig för att sätta sig in i det var fjärde år, annars kan man lika gärna rösta blankt. Hur många av de som kommer rösta på SD på söndag tror ni gör det för att de kan något om politik och därmed verkligen helhjärtat tycker att SD har ett bra och rimligt partiprogram? Jag tror inte att det är så himla många.
Det är inte så svårt med politik. Det är inte så svårt med ideologier. Det är definitivt inte svårt att skaffa sig en grundkunskap om det. Det är vår framtid det handlar om, så snälla snälla snälla försök. Vilket parti ni än ska rösta på, försök att verkligen få en förståelse för vad de står för och vad de andra partierna står för. Hur annars ska man veta vad ens röst innebär i verkligheten?
Ps. Att göra alla diverse partikoll-tester på olika hemsidor ger tyvärr inte så mycket mer än en fingervisning som kan bli väldigt missvisande. Man måste ändå förstå varför man får det resultat man får. Och det förstår man bara genom att förstå den politik våra partier vill föra...
Cakes
Har spenderat större delen av kvällen med att kolla in folk som gör tårtor. Stört coolt. Viktor föreslog att jag skulle börja, och det skulle jag gärna. Men när skulle jag använda mig av det...?
Här får ni lite inspiration iaf!
Tårtsmulan
Sockerrus
Linda Runn
Här får ni lite inspiration iaf!
Tårtsmulan
Sockerrus
Linda Runn
The perfect dress?
Jakten på den perfekta klänningen fortsätter. Är det en jakt som någonsin tar slut? Jag har många riktigt delikata exemplar i min garderob. I varierande prisklasser.
Ett viktigt klänning-tillfälle är nyårsafton. Jakten har redan börjat i mitt fall. Jag hatar att vara ute sent med saker.
Dessa två är i skrivande stund på väg hem till mig. Ingen av dem kommer bäras på nyår, men jag hoppas att de kommer flytta in i min garderob ändå. För klänningar kan man aldrig ha för mycket av!
Båda är chiffong-drömmar från H&M!
Ett viktigt klänning-tillfälle är nyårsafton. Jakten har redan börjat i mitt fall. Jag hatar att vara ute sent med saker.
Dessa två är i skrivande stund på väg hem till mig. Ingen av dem kommer bäras på nyår, men jag hoppas att de kommer flytta in i min garderob ändå. För klänningar kan man aldrig ha för mycket av!
Båda är chiffong-drömmar från H&M!
Missing
Viktor har en stört snygg jacka. Alltså, jag menar det verkligen, stört snygg. Jag har typ aldrig sett en snyggare jacka! Den är perfekt! Och den sitter som en smäck på honom. Den gör hans snygga former verkligen till rätta.
Bara ett problem. Den är borta. Puts väck. Jag har sökt med ljus och lykta både i lägenheten och uppe på vinden. Den är gone. Vi är väldigt säkra på att den kommit med hit, dvs inte försvunnit under själva flytten. Jag är så säker på det att jag faktiskt skulle kunna sätta pengar på det.
Den perfekta jackan, bara borta. Jag hoppas att vi hittar den snart igen... Det är verkligen en stor förlust!
Bara ett problem. Den är borta. Puts väck. Jag har sökt med ljus och lykta både i lägenheten och uppe på vinden. Den är gone. Vi är väldigt säkra på att den kommit med hit, dvs inte försvunnit under själva flytten. Jag är så säker på det att jag faktiskt skulle kunna sätta pengar på det.
Den perfekta jackan, bara borta. Jag hoppas att vi hittar den snart igen... Det är verkligen en stor förlust!
Pillerknaprande
Igår räddade Lisa hela min kroppsliga uppfattning. Hon kom nämligen med lösningen på min svårlösta ekvation. Ni vet att jag helt plötsligt pang och bom gick upp i vikt. Över 10 kg på bara två-tre veckor. Och vad jag än gör lyckas jag inte gå ner i vikt.
Och Lisa kom med den mest logiska och tänkbara orsaken. Alla mediciner jag proppar i mig. Såklart! Hur har jag inte kunnat tänka på det tidigare? Om ni visste hur många tabletter om dagen min kropp tvingas utstå skulle ni också tycka att det är fullt logiskt att det är anledningen till min viktökning. Således kommer jag antagligen inte gå ner igen förrän jag slutar med medicinerna, vilket i dagsläget är omöjligt.
Nu gäller det bara att acceptera att det är såhär ett tag. Och att det måste vara värt det, i slutändan.
Däremot är det otroligt märkligt att ingen av mina läkare har kläckt ut sig det här. För jag vet att de mediciner jag äter mest av gör att man går upp i vikt, och samtliga läkare vet att vikten är en stor issue för mig.
Jag blev i vilket fall som väldigt glad när Lisa sa det här. För det är självklart.
Och Lisa kom med den mest logiska och tänkbara orsaken. Alla mediciner jag proppar i mig. Såklart! Hur har jag inte kunnat tänka på det tidigare? Om ni visste hur många tabletter om dagen min kropp tvingas utstå skulle ni också tycka att det är fullt logiskt att det är anledningen till min viktökning. Således kommer jag antagligen inte gå ner igen förrän jag slutar med medicinerna, vilket i dagsläget är omöjligt.
Nu gäller det bara att acceptera att det är såhär ett tag. Och att det måste vara värt det, i slutändan.
Däremot är det otroligt märkligt att ingen av mina läkare har kläckt ut sig det här. För jag vet att de mediciner jag äter mest av gör att man går upp i vikt, och samtliga läkare vet att vikten är en stor issue för mig.
Jag blev i vilket fall som väldigt glad när Lisa sa det här. För det är självklart.
Som ett brev på posten
Och så kom den. Dagen då en så enkel och basal sak som att åka tunnelbana blev fysiskt smärtsam. För varje station som vi kom närmare mitt slutmål försökte jag fokusera på hur få minuter det var kvar tills jag var framme. Men samtidigt blev det mer och mer smärtsamt för varenda station som lades bakom mig och la mitt hem närmare.
Mitt i allt det här kom jag till en insikt. Jag har idag talat med en människa som förstår mig! Utan förklaring. Hon bara visste precis hur jag har det just nu. Tyvärr gör hon det för att hon har varit där själv, men hon förstod och i dagsläget är hon inte där. Det är det som betyder något.
Medan jag tänkte på det här kom jag på en till person som skulle förstå om jag lyfte på luren och ringde henne. Och som alltid skickar ett sms i förebyggande syfte när hon känner på sig att någonting är fel. Och med ens kom jag på en till. Och en till!
Jag är alltså uppe i fyra människor som bara förstår. Inte dömer eller ifrågasätter, de bara vet. Dessvärre betyder det att de alla gått igenom samma sak tidigare, men de förstår! Precis som jag förstår dem.
Det var en otroligt lättande insikt, att inse att vad som än händer har jag dessa fyra. Vi hörs långt ifrån varje dag, och en av dem har jag inte ens träffat. Det kan gå månader, nästan år, mellan tillfällena vi hörs, men de finns alltid vid min sida. De stöttar utan att kräva något tillbaka, de lyssnar och förstår. Precis som jag gör med dem när det krävs.
De försöker inte uppmuntra med tomma ord ("Men du ska vara glad som har fyra levande krukväxter hemma, tänk på mig som måste ha sidenblommor!"), de försöker inte lägga någon skuld ("Du hör ju för fan aldrig av dig"), de sätter ingen press ("Om du vore en bra kompis..."), ("Du borde gjort det där tidigare"). De räcker ut en hjälpande hand när de instinktivt känner att något är fel. No strings attached.
Mitt i all besvikelse som personer i min närhet lyckats leverera på sista tiden, så fann jag lite hopp. Fyra personer som finns där när jag behöver det. Och som accepterar, respekterar och älskar mig precis som jag är!
Det är guld värt. När allt annat rämnar.
Mitt i allt det här kom jag till en insikt. Jag har idag talat med en människa som förstår mig! Utan förklaring. Hon bara visste precis hur jag har det just nu. Tyvärr gör hon det för att hon har varit där själv, men hon förstod och i dagsläget är hon inte där. Det är det som betyder något.
Medan jag tänkte på det här kom jag på en till person som skulle förstå om jag lyfte på luren och ringde henne. Och som alltid skickar ett sms i förebyggande syfte när hon känner på sig att någonting är fel. Och med ens kom jag på en till. Och en till!
Jag är alltså uppe i fyra människor som bara förstår. Inte dömer eller ifrågasätter, de bara vet. Dessvärre betyder det att de alla gått igenom samma sak tidigare, men de förstår! Precis som jag förstår dem.
Det var en otroligt lättande insikt, att inse att vad som än händer har jag dessa fyra. Vi hörs långt ifrån varje dag, och en av dem har jag inte ens träffat. Det kan gå månader, nästan år, mellan tillfällena vi hörs, men de finns alltid vid min sida. De stöttar utan att kräva något tillbaka, de lyssnar och förstår. Precis som jag gör med dem när det krävs.
De försöker inte uppmuntra med tomma ord ("Men du ska vara glad som har fyra levande krukväxter hemma, tänk på mig som måste ha sidenblommor!"), de försöker inte lägga någon skuld ("Du hör ju för fan aldrig av dig"), de sätter ingen press ("Om du vore en bra kompis..."), ("Du borde gjort det där tidigare"). De räcker ut en hjälpande hand när de instinktivt känner att något är fel. No strings attached.
Mitt i all besvikelse som personer i min närhet lyckats leverera på sista tiden, så fann jag lite hopp. Fyra personer som finns där när jag behöver det. Och som accepterar, respekterar och älskar mig precis som jag är!
Det är guld värt. När allt annat rämnar.
Ont det gör ont
Hjärtat och själen värker. Det känns som ett stort, infekterat sår. Jag, som älskar hösten, försöker glädjas över att den är här. Men en mörk skugga drar över allting som egentligen skulle vara som strålande solsken. Molnen flockar sig på min himmel, i min vardag. Problemen är fler än lösningarna, och jag orkar inte tänka och fundera.
Jag känner mig som en jävla egoist, men jag kan inte sluta tänka på att vi egentligen skulle vara två som skulle kriga mot det som behöver krigas mot. Nu är jag ensam. Jag är en person som alltid vill vara min egen lyckas smed, jag vill inte vara beroende av andra. Och jag lyckas, oftast. Men inte nu.
Det är för mycket på mina axlar just nu. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag saknar min vardag, saknar mitt vanliga liv. Saknar min roll. För den roll jag har nu vet jag inte alls hur jag ska spela.
Jag känner mig förlorad. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag hör inte hemma i det här.
Jag känner mig som en jävla egoist, men jag kan inte sluta tänka på att vi egentligen skulle vara två som skulle kriga mot det som behöver krigas mot. Nu är jag ensam. Jag är en person som alltid vill vara min egen lyckas smed, jag vill inte vara beroende av andra. Och jag lyckas, oftast. Men inte nu.
Det är för mycket på mina axlar just nu. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag saknar min vardag, saknar mitt vanliga liv. Saknar min roll. För den roll jag har nu vet jag inte alls hur jag ska spela.
Jag känner mig förlorad. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag hör inte hemma i det här.
Skinande rent
Idag rengör jag köket, såna ställen man inte rengör varenda dag. Lådorna på kylskåpsdörren bl.a. Hela kylskåpet blir strålande rent, och såklart, desinfekterat.
Försäkring
Det ringde precis en tjej från Agria försäkringar. Hon undrade om jag ville ta över försäkringen på Frank. Och det ville jag såklart, jag och uppfödaren har redan diskuterat det. Så från och med söndag skrivs försäkringen över på mig.
Jag är hittills väldigt nöjd med Agria. Hon jag pratade med var väldigt serviceminded, hon visste precis vilken kattunge det rörde sig om och var ärlig med vad som brukar behövas och inte behövas. Hon informerade mig om månadskostnaden för försäkringen, berättade att de första gången kanske drar dubbelt pga att det är lite roddigt med autogiroansökan (de får ansökan, de skickar den till banken, den ska komma tillbaka osv). Men han är försäkrad från och med söndag. Dessutom fick jag hennes direktnr så att jag kan nå henne om det skulle vara något.
Det "paket" jag valt är vanlig försäkring, med tilläggen livförsäkring och medicin- och tandtillägg.
Jag är hittills väldigt nöjd med Agria. Hon jag pratade med var väldigt serviceminded, hon visste precis vilken kattunge det rörde sig om och var ärlig med vad som brukar behövas och inte behövas. Hon informerade mig om månadskostnaden för försäkringen, berättade att de första gången kanske drar dubbelt pga att det är lite roddigt med autogiroansökan (de får ansökan, de skickar den till banken, den ska komma tillbaka osv). Men han är försäkrad från och med söndag. Dessutom fick jag hennes direktnr så att jag kan nå henne om det skulle vara något.
Det "paket" jag valt är vanlig försäkring, med tilläggen livförsäkring och medicin- och tandtillägg.
På min tehylla
- Mammas mirakel
- Viol-Lakrits
- Mint
- Hissa segel
- Mambo jambo
- Calypso
- Irish cream
- Glögg
- Saffran
- Indian spice
- Vårkänsla
- Blåbär
- Äpple
- Smultron (inte med på bilden)
Det var min tehylla! Den förändrar ständigt. Snart är Vårkänsla och Mammas mirakel slut, och ska ersättas av nya smaker. Vad det blir är en spännande överraskning även för mig :)
Idag måndag är jag glad för att...
- Det är bara sex dagar kvar tills jag och Vincent ska få hem Frank!
- Det är bara tolv dagar kvar tills jag äntligen får vara i Viktors famn igen...
- Nästa vecka ska jag jobba på pappas jobb = en extra inkomst
- Jag har börjat komma igång med träningen ordentligt, kom iväg tre ggr förra veckan
- Ikväll är det nya deltagare i Halv åtta hos mig!
- Jag har världens, världens bästa killar i mitt liv!
Matinspiration
Jag är otroligt dålig på att variera kost. Jag hamnar liksom i mönster i olika perioder. Här hemma är det i vanliga fall alltid min kära man som lagar maten, så jag måste sällan fundera på det.
Men nu måste jag ju stå på mina egna ben. Jag måste laga maten själv. Och jag har inte råd med take away varenda dag (tyvärr ;)). Men gårdagens middag (och dagens lunch) är jag rätt nöjd med. Jag bara slängde ihop lite av det vi hade hemma, och det blev bra!
Kycklingen stekte jag först på för att få en yta, sen blandade jag med chili och soja. Till det hade jag kokade rödbetor och couscous.
Lätt, variation, gott.
Men nu måste jag ju stå på mina egna ben. Jag måste laga maten själv. Och jag har inte råd med take away varenda dag (tyvärr ;)). Men gårdagens middag (och dagens lunch) är jag rätt nöjd med. Jag bara slängde ihop lite av det vi hade hemma, och det blev bra!
Kycklingen stekte jag först på för att få en yta, sen blandade jag med chili och soja. Till det hade jag kokade rödbetor och couscous.
Lätt, variation, gott.
I'm lost
De senaste dagarna har jag märkt en stor förändring. Telefonen är på ljudlös utan vibration, och missade samtal märks inte förrän långt efter de kom. Sms är som en förbannelse. Att gå utanför dörren är ett projekt.
Jag börjar sakta men säkert skärma av mig. Prata i telefon är jobbigt. Hushållsarbete är som bergsbestigning.
Så ha lite tålamod med mig. Bestämda möten kommer jag inte ställa in, absolut inte, men jag kanske har svårt att ta initiativ. Jag börjar lite tappa kontakten med mig själv.
Jag börjar sakta men säkert skärma av mig. Prata i telefon är jobbigt. Hushållsarbete är som bergsbestigning.
Så ha lite tålamod med mig. Bestämda möten kommer jag inte ställa in, absolut inte, men jag kanske har svårt att ta initiativ. Jag börjar lite tappa kontakten med mig själv.
Zzz...
Är riktigt trött och slut och seg efter en natt med väldigt få sömntimmar.
Min lillasyster Jennifer kom hit igår, och vi åt middag och tittade på film. I slutet av filmen så hörde jag någon som grät, och tänkte att grannbarnen grät väldigt högt. Efter några minuter insåg jag att det var Vincent. Han brukar aldrig vakna och gråta, utan ropar alltid på mig. När jag kom in i sovrummet så låg han och vred och vände på sig och storgrät, och jag lyckades få ur honom att han hade ont i magen.
Smärtan kom väldigt intensivt i intervaller, han kunde inte prata utan grät och skrek bara, låg dubbelvikt och ålade runt som en mask typ. Som utbildad vet jag att man ska vara restriktiv med smärtlindring när det gäller buksmärtor, så jag ringde sjukvårdsupplysningen för att höra efter vad jag kunde göra. De tyckte att man inte ska förkasta ett så litet barns buksmärtor, utan att vi borde åka in.
Väl på sjukhuset sa han att han mådde bra, och behövde helt plötsligt gå på toaletten. Det hade vi ju såklart provat med hemma, men han kunde knappt röra sig pga smärtorna. Eftersom att han går på toaletten i princip exakt samma klockslag varenda dag, så visste jag att han inte var förstoppad. Men i samband med toalettbesöket så tog vi ett urinprov som var ua, dvs ingen bakterie som vandrat upp till njurarna.
Efter detta åkte vi hem, i samråd med sköterskan. Att sitta i flera flera timmar och vänta på läkare kändes inte så superkul, och Vincent ville hem och sova.
Strax efter ett var vi hemma igen, och gick och la sig. Sovmorgon idag var ju bara att glömma, kl 6 var det tydligen dags att vakna.
Min lillasyster Jennifer kom hit igår, och vi åt middag och tittade på film. I slutet av filmen så hörde jag någon som grät, och tänkte att grannbarnen grät väldigt högt. Efter några minuter insåg jag att det var Vincent. Han brukar aldrig vakna och gråta, utan ropar alltid på mig. När jag kom in i sovrummet så låg han och vred och vände på sig och storgrät, och jag lyckades få ur honom att han hade ont i magen.
Smärtan kom väldigt intensivt i intervaller, han kunde inte prata utan grät och skrek bara, låg dubbelvikt och ålade runt som en mask typ. Som utbildad vet jag att man ska vara restriktiv med smärtlindring när det gäller buksmärtor, så jag ringde sjukvårdsupplysningen för att höra efter vad jag kunde göra. De tyckte att man inte ska förkasta ett så litet barns buksmärtor, utan att vi borde åka in.
Väl på sjukhuset sa han att han mådde bra, och behövde helt plötsligt gå på toaletten. Det hade vi ju såklart provat med hemma, men han kunde knappt röra sig pga smärtorna. Eftersom att han går på toaletten i princip exakt samma klockslag varenda dag, så visste jag att han inte var förstoppad. Men i samband med toalettbesöket så tog vi ett urinprov som var ua, dvs ingen bakterie som vandrat upp till njurarna.
Efter detta åkte vi hem, i samråd med sköterskan. Att sitta i flera flera timmar och vänta på läkare kändes inte så superkul, och Vincent ville hem och sova.
Strax efter ett var vi hemma igen, och gick och la sig. Sovmorgon idag var ju bara att glömma, kl 6 var det tydligen dags att vakna.
Den nya förskolan
För några veckor sen började Vincent på en ny förskola. Den han gick på förut var kommunal, och den nya är privat.
Vi är jättenöjda med den nya! Jag är otroligt glad att han fick plats där, även om jag egentligen inte är så kräsen när det gäller förskolan. Så länge han trivs, får mat varenda dag, har kompisar och får leka av sig så är jag nöjd. Egentligen. Men det märks ju verkligen när man hittat något bra.
Hm, jag tror att det var allt. Vi är supernöjda!
Vi är jättenöjda med den nya! Jag är otroligt glad att han fick plats där, även om jag egentligen inte är så kräsen när det gäller förskolan. Så länge han trivs, får mat varenda dag, har kompisar och får leka av sig så är jag nöjd. Egentligen. Men det märks ju verkligen när man hittat något bra.
- De har en anställd kokerska (som är man), som lagar väldigt god och varierande mat. Han bakar bröd varenda dag.
- De har två vilor, en för de som sover och en vaken-vila. På vaken-vilan sitter de och läser böcker.
- De är ute, varenda dag. På måndagar är de alltid i skogen, och tis-tors går de alltid till olika parklekar. På fredagar är de ute på gården.
- Barnen får alltid ta mat själva, för att lära sig att det man lägger på tallriken ska man faktiskt äta upp.
- Två gånger i veckan har de eget val. Då har de en tavla där varje barn har en egen magnet med sitt ansikte på. I tur och ordning får de välja på tre olika aktiviteter, allt från gympa till vattenlek, gå till biblioteket, måla, gå ut och cykla på gården osv. Varje aktivitet har ett fast antal platser, och när platserna är fulla så kan man inte välja den. Barnen får alltså påverka sina aktiviteter, och måste stå fast vid sina val. Därmed lär de sig att inte välja något bara för att kompisen gjorde det. Turordningen ändras varenda gång, så varje barn får välja först någongång.
Hm, jag tror att det var allt. Vi är supernöjda!
Spriten flödar här hemma!
Något som jag nästintill missbrukar här hemma är ytdesinfektion. Yrkesskada. Varenda gång jag rengör badrum och kök så drar jag ett varv med ytdesinfektion, och i min sprayflaska med rengöringsmedel som jag rengör i princip varenda yta med är det också sprit i.
Doften av ytdesinfektion är för mig förknippat med rent. Luktar det inte sprit, så är det smutsigt. Sen dunstar ju doften såklart, men då vet jag redan att det är rent.
Håller just nu på att skura i köket. Har dragit ut spisen och rengjort runtom. Nu doftar köket en blandning av liljekonvalj och sprit, hihi :)
Ja just det, jag har det alltid i vattnet när jag skurar golvet också!
Doften av ytdesinfektion är för mig förknippat med rent. Luktar det inte sprit, så är det smutsigt. Sen dunstar ju doften såklart, men då vet jag redan att det är rent.
Håller just nu på att skura i köket. Har dragit ut spisen och rengjort runtom. Nu doftar köket en blandning av liljekonvalj och sprit, hihi :)
Ja just det, jag har det alltid i vattnet när jag skurar golvet också!
Nytt till sängen
Inatt har jag sovit underbart gott i sprillans nya sängkläder. Jag älskar mönstret, kvalitén och de söta detaljerna. Precis som alla mina sängkläder kommer de från H&M Home, de är alltid supermjuka, färgerna är alltid som nya även om sängkläderna är flera år gamla, de har alltid hål på sidorna högst upp (så att man kan ta tag i täcket när man trär på påslakanet), och går alltid att stänga längst ner! Perfekta sängkläder, i mina ögon. Dra-på-lakanen är också fantastiska!
Middag
Till middag åt vi pannbiff, pressad potatis och egengjord gräddsås. Det var sjukt gott, tyckte både jag och Vincent. I mina pannbiffar har jag alltid ägg, svällt ströbröd, salt, peppar, chili och färsk timjan.
Wow!
Hade delprov i samhällskunskapen idag. Wow. Jag fick 38/40 rätt. Tackar!
Länkar uppdaterade
Längst ner till höger hittar ni en liten rubrik som heter "Bloggar värda att läsa". Det är en uppdaterad lista över vilka bloggar jag läser som mest flitigt (ja, minus de som är lösenordsskyddade).
För er som inte orkar scrolla ner kommer samma lista här:
Anna H-K - fantastiskt underbar människa, som stött på oförtjänta svårigheter i livet
En sann Saga - Anna, ensamstående till Saga
Fru Vargavinter - Melissa, student, gift med Vargamannen, trebarnsmamma!
Jonna - Underbar blandning av bilder, text och vardag
Lindas liv - Linda, mammaledig, två barn. Blandning av allt
Ljuvliga Carolina - Carolina, mycket inredning och kläder. Gravid med sitt andra barn
Malin - Malin, bloggar om sin vardag. Mycket bilder, bakverk. Gravid med sitt andra barn
Nikita - Nikita, jobbar och bloggar mycket om inredning, kläder, tips och mycket tävlingar
Nikki-Beach - Nikki, tvåbarnsmamma, mammaledig med sin yngsta
Shut up and grind - Cim, underbar blogg från vardagen som student i Usa
Skolspanarna - Precis som det låter, skolspanare!
För er som inte orkar scrolla ner kommer samma lista här:
Anna H-K - fantastiskt underbar människa, som stött på oförtjänta svårigheter i livet
En sann Saga - Anna, ensamstående till Saga
Fru Vargavinter - Melissa, student, gift med Vargamannen, trebarnsmamma!
Jonna - Underbar blandning av bilder, text och vardag
Lindas liv - Linda, mammaledig, två barn. Blandning av allt
Ljuvliga Carolina - Carolina, mycket inredning och kläder. Gravid med sitt andra barn
Malin - Malin, bloggar om sin vardag. Mycket bilder, bakverk. Gravid med sitt andra barn
Nikita - Nikita, jobbar och bloggar mycket om inredning, kläder, tips och mycket tävlingar
Nikki-Beach - Nikki, tvåbarnsmamma, mammaledig med sin yngsta
Shut up and grind - Cim, underbar blogg från vardagen som student i Usa
Skolspanarna - Precis som det låter, skolspanare!
Blödarsjuka?
Jag har stört lätt för att få blåmärken. Man behöver bara peta på mig så får jag ett. Och jag kan få på de konstigaste ställen, ovansidan av handen, läppen, tårna... Ja, ni fattar. Det går i princip inte en enda dag utan att jag får ett nytt blåmärke.
Men det här tar nästan priset. Såhär ser mitt smalben ut just nu:
Det var svårt att få till en bild där blåmärket är lika mörkt som i verkligheten, men nu kan ni få en liten uppfattning. Jag har alltså ett långt blåmärke längs nästan hela smalbenet. Hur har jag fått det?
Jag har ingen konstaterad blödarsjuka eller så, men något mysko är det ju :p
Men det här tar nästan priset. Såhär ser mitt smalben ut just nu:
Det var svårt att få till en bild där blåmärket är lika mörkt som i verkligheten, men nu kan ni få en liten uppfattning. Jag har alltså ett långt blåmärke längs nästan hela smalbenet. Hur har jag fått det?
Jag har ingen konstaterad blödarsjuka eller så, men något mysko är det ju :p
Grym outfit
Det här är en riktigt grym outfit. Skulle inte tacka nej!
Transparent skjorta, 99 kr
Bustier, 129 kr
Grymma klackar, 299 kr
Leggings med skinndetaljer, 99 kr
Allt från H&M!
Transparent skjorta, 99 kr
Bustier, 129 kr
Grymma klackar, 299 kr
Leggings med skinndetaljer, 99 kr
Allt från H&M!
Dagens outfit, 10/9
Tröja, Lindex
WCT-byxor, Nova Star
And it hurts with every heartbeat...
Jag försöker så, jag försöker så otroligt mycket. Om Gud finns så vet Han att jag kämpar varenda eviga dag. Men jag kan inte sluta tycka att det är jobbigt att Viktor är borta. Jag försöker se alla fördelar, jag kan sova hur jag vill i sängen, jag somnar till tystnaden istället för snarkningar, jag behöver inte låtsas älska Zlatan varenda gång det är fotboll på tv, det ligger inga kläder på golvet, inga ut-och-invända strumpor i tvättkorgen, ingen som bäddar sängen fel.
Men om sanningen ska fram så sover jag på så liten yta i sängen som det bara är möjligt. Jag saknar snarkandet. Jag vill låtsas att jag älskar Zlatan. Jag saknar att klaga på kläder på golvet och påpeka att jag satt upp krokar för dem. Jag saknar att vända de kolsvarta strumporna som brukade vara vita åt rätt håll. Och jag saknar en slarvigt bäddad säng, så att jag kan få skratta lite kärleksfullt åt försöket.
Det enda jag inte saknar är blöta handdukar på min sida av sängen. Ditlagda av någon annan än mig.
Jag vet att det kommer vara värt det här i slutändan. När Viktor kommer hem kommer vi ha det här bakom oss, och vi kommer ha fått än ännu starkare känsla av att vi klarar av vad som helst bara vi får vara tillsammans. Jag vet allt det här. Det är ingen tvekan om saken.
Fast det hjälper inte så mycket nu, när jag är mitt uppe i det. Det hjälper inte just idag, just ikväll. För jag saknar Viktor. Varenda hjärtslag, varenda andetag, gör mer ont än det föregående.
Jag saknar Viktor. Jag saknar närheten. Jag saknar allt det som gör honom till just honom.
Men om sanningen ska fram så sover jag på så liten yta i sängen som det bara är möjligt. Jag saknar snarkandet. Jag vill låtsas att jag älskar Zlatan. Jag saknar att klaga på kläder på golvet och påpeka att jag satt upp krokar för dem. Jag saknar att vända de kolsvarta strumporna som brukade vara vita åt rätt håll. Och jag saknar en slarvigt bäddad säng, så att jag kan få skratta lite kärleksfullt åt försöket.
Det enda jag inte saknar är blöta handdukar på min sida av sängen. Ditlagda av någon annan än mig.
Jag vet att det kommer vara värt det här i slutändan. När Viktor kommer hem kommer vi ha det här bakom oss, och vi kommer ha fått än ännu starkare känsla av att vi klarar av vad som helst bara vi får vara tillsammans. Jag vet allt det här. Det är ingen tvekan om saken.
Fast det hjälper inte så mycket nu, när jag är mitt uppe i det. Det hjälper inte just idag, just ikväll. För jag saknar Viktor. Varenda hjärtslag, varenda andetag, gör mer ont än det föregående.
Jag saknar Viktor. Jag saknar närheten. Jag saknar allt det som gör honom till just honom.
Kvällsfika
Kvällens fika, viol-lakrits och en skål med perfekt mogen mango!
Revansch!
Idag skickade jag in ett arbete till min samhällskunskaplärare som han inte kan klaga på! Verkligen inte! Kan vara ett av de bästa arbeten jag någonsin skrivit, typ.
Källsortering
Här hemma källsorterar vi allt. Det enda vi inte har är kompost, för vi har ingen komposthantering här (väldigt synd). Men vi sorterar papper, pappersförpackningar, metall, glas och hårda och mjuka plastförpackningar. Och batterier och pant, såklart.
Jag försöker lära Vincent allt det här. Han har inte stenkoll på var man ska lägga allt, men han älskar att hjälpa mig gå till miljöstationen och slänga allt.
När jag har tillgång till en miljöstation skulle jag aldrig för allt i livet kompromissa med det här. Varenda liten förpackning ska tillbaka.
Viktor, hans familj och hans kompisar brukar reta mig lite snällt för det här. Nu sorterar såklart Viktor för att jag ber honom, men innerst inne tycker han nog att jag är lite knäpp :)
Vad källsorterar ni?
Jag försöker lära Vincent allt det här. Han har inte stenkoll på var man ska lägga allt, men han älskar att hjälpa mig gå till miljöstationen och slänga allt.
När jag har tillgång till en miljöstation skulle jag aldrig för allt i livet kompromissa med det här. Varenda liten förpackning ska tillbaka.
Viktor, hans familj och hans kompisar brukar reta mig lite snällt för det här. Nu sorterar såklart Viktor för att jag ber honom, men innerst inne tycker han nog att jag är lite knäpp :)
Vad källsorterar ni?
Svar till Katten
Jo Katten, lite för varm för +15 grader. Men jag tänkte när det är ännu lite kallare, men ändå lite för varmt för dunjackan.
Ska prova den, men den känns aktuell!
Ska prova den, men den känns aktuell!
Städa städa varje torsdag?
Här hemma städas det för fullt. Av mig i vilket fall som, Vincent sitter och leker med Play Doh. Men jag städar. Välbehövligt. Ni som känner mig vet att jag är en sån som städar och fixar och donar och pysslar och har mig. Den Nathalie ligger lite i dvala. Nu går mina dagar mest ut på att hitta en anledning att gå upp om dagarna. Typ. Se till att jag äter (det går sådär). Det är lättast när Vincent är här, såklart. Då har jag sällskap. Blir nog okej med Franken sen också.
Iaf. Lägenheten behöver städas. Jag har försummat den helt. Känns inte alls som mitt hem. Måste göras något åt!
Ska laga middag om ett litet tag också. Vincent har önskat pannkakor och det är ungefär så mycket jag orkar fundera på kvällens mat. Pannkakor it is!
Iaf. Lägenheten behöver städas. Jag har försummat den helt. Känns inte alls som mitt hem. Måste göras något åt!
Ska laga middag om ett litet tag också. Vincent har önskat pannkakor och det är ungefär så mycket jag orkar fundera på kvällens mat. Pannkakor it is!
Dagens outfit, 9/9
Såhär ser Vincent ut idag!
Tröja, Lindex
Byxor, Nova Star
Ute hade han sin limegröna windstopper från Polarn o. Pyret, och svart mössa från Nova Star. Ska försöka komma ihåg att ta kort på det när jag hämtar honom från dagis, det var riktigt snyggt ihop med de svarta byxorna :)
Sugen...
Är lite sugen på den här jackan från H&M. Jag kan ju inte använda min senhöstjacka från Filippa K varenda dag. Jackor kan man aldrig ha för många av! Inte skor heller. Och inte koftor. Och inte te. Och absolut inte klänningar!
H&M, 599 kr
Tattoo
Är sjukt sugen på att tatuera mig igen. Har lite lösa idéer, men inga fasta planer. Jag är nog sån som bara måste bestämma mig och inte fundera så mycket mer. Det gjorde jag med den tatuering jag redan har, och jag är väldigt nöjd med den.
Det kommer med all största säkerhet bli text igen. Det känns mig.
Det kommer med all största säkerhet bli text igen. Det känns mig.
Idol!
Ser ni på Idol förresten? Det gör jag! Tidigare år har det varit en grej jag och Viktor gör ihop, om den ena missar så ska båda missa, typ. Men den här hösten får det vara mitt eget nöje. Och nöje är det! Jag längtar till kl 20 varje kväll nu när det äntligen dragit igång igen :)
Härliga höst!
Vad fina ni är som fortsätter att kolla in här lika frekvent även om jag inte skrivit så mycket!
Jag har tagit så fina bilder på Vincent idag! Ute i den härliga höstsolen. Skulle gärna visa dem för er, men jag respekterar Sebastians önskemål om att inte visa honom här i bloggen. Med undantag för den bild där han är i profil i min header.
Så ni får nöja er med det här!
Jag har tagit så fina bilder på Vincent idag! Ute i den härliga höstsolen. Skulle gärna visa dem för er, men jag respekterar Sebastians önskemål om att inte visa honom här i bloggen. Med undantag för den bild där han är i profil i min header.
Så ni får nöja er med det här!
Tomt på bilder...
Det är ju rätt tomt på bilder idag. Jag och Vincent ska iväg på äventyr i Södertälje snart, vi ska träffa våra bästa vänner Nikki, Tindra och Delta. Ska försöka komma ihåg att ta bilder då!
På tal om inget så börjar min misslyckade frisyr nu bli så lång att jag kan platta den. Genast har jag lite andra möjligheter att göra något av den. Men jag längtar tills den är så lång så att jag kan klippa page och lugg igen. Det lär ske under hösten. Längtar, längtar, längtar...
På tal om inget så börjar min misslyckade frisyr nu bli så lång att jag kan platta den. Genast har jag lite andra möjligheter att göra något av den. Men jag längtar tills den är så lång så att jag kan klippa page och lugg igen. Det lär ske under hösten. Längtar, längtar, längtar...
Som ett slag...
Tröttheten slog bara till, pang. Jag tänker faktiskt unna mig själv att vila. Den här dagen kommer aldrig bli lyckad annars.
Lights will guide you
Jag är inne i ännu en peroid med sömnsvårigheter. Igår fick jag gå upp och ta insomningstablett, efter att ha sovit katastrofalt dåligt i flera nätter.
Väcktes av telefonen en stund senare, av ett konstigt nr. Någon av Viktors nya kompisar. Det var i vilket fall som inte han. Jag sa "Hallå?" två ggr, och när jag hade tröttnat på skränet i bakgrunden la jag på och försökte somna om. Gick sådär. Men jag somnade tillslut.
Nu är det tänkt att jag ska plugga, och med tanke på hur lite jag gjorde igår så borde jag verkligen göra det idag. Vi får se hur det går...
Väcktes av telefonen en stund senare, av ett konstigt nr. Någon av Viktors nya kompisar. Det var i vilket fall som inte han. Jag sa "Hallå?" två ggr, och när jag hade tröttnat på skränet i bakgrunden la jag på och försökte somna om. Gick sådär. Men jag somnade tillslut.
Nu är det tänkt att jag ska plugga, och med tanke på hur lite jag gjorde igår så borde jag verkligen göra det idag. Vi får se hur det går...
Tillägnat min man
Okej, flera av er kommer tappa andan. Flera av er kommer tänka "VADFAN!?". Utan att lägga in personliga värderingar kan man konstatera att det här, kära vänner, är ren och pur kärlek.
Det finns inget så passionerat som Hammarby-supportrar. En kultur jag har haft turen att ta del av. Vilken stämning! Vilken känsla! Det spelar ingen roll vilket lag man hejar på, det går inte att förneka!
Det här klippet skänker min älskade Viktor lycka, glädje och ro i själen. Jag kan nämna fler som känner likadant. Den här är till er!
(jag tittar och rycks med, och minns de matcher jag tagit del av i verkliga livet)
Det finns inget så passionerat som Hammarby-supportrar. En kultur jag har haft turen att ta del av. Vilken stämning! Vilken känsla! Det spelar ingen roll vilket lag man hejar på, det går inte att förneka!
Det här klippet skänker min älskade Viktor lycka, glädje och ro i själen. Jag kan nämna fler som känner likadant. Den här är till er!
(jag tittar och rycks med, och minns de matcher jag tagit del av i verkliga livet)
Så var det det här med att plugga också...
Idag tryter verkligen studiemotivationen. Kan liksom inte riktigt komma igång. Istället gör jag andra saker som jag intalar mig själv är så viktiga att de inte kan vänta. Skura köket för sjuttioelfte gången, packa Tradera-paket, läsa bloggar, fundera på om jag ska göra en kopp te.... Listan kan göras lång.
Konversation imorse
- Vincent, har du sett min hårborste?
- Nej.
- Vet du vilken borste jag menar?
- Nej.
- Den svarta, som man borstar håret. Har du sett den?
- Nä mamma.
- Okej, för den låg på toaletten igår. Jag tänkte att du kanske har lånat den?
- Ja det har jag gjort!
- Var la du den då? Jag måste ha den nu förstår du.
- Hehehehe, jag la den i Franks toalett....
Tur för mig att den inte är fylld med kattsand än, och ännu bättre att Frank inte flyttar hit förrän nästa vecka!
- Nej.
- Vet du vilken borste jag menar?
- Nej.
- Den svarta, som man borstar håret. Har du sett den?
- Nä mamma.
- Okej, för den låg på toaletten igår. Jag tänkte att du kanske har lånat den?
- Ja det har jag gjort!
- Var la du den då? Jag måste ha den nu förstår du.
- Hehehehe, jag la den i Franks toalett....
Tur för mig att den inte är fylld med kattsand än, och ännu bättre att Frank inte flyttar hit förrän nästa vecka!
Hur vanligt är det?
Jag gymmade nu på morgonen. 30 min fettförbränning på x-trainer, och sen styrka. Gjorde en rätt märklig upptäckt.
Jag är sjukt svag i mina lår! De har, som på de flesta människor (?), alltid varit mina starkaste muskelgrupper. Men nu tar jag dubbelt så mycket vikt på bröst och rygg (!) som jag klarar av på framsida lår! Baksidan är inte lika svag, men jag tar fortfarande betydligt mycket mer på bröst och rygg.
En annan skillnad är att på lår måste jag verkligen pressa mig själv att orka sista övningarna på varje set. Vid 8 (av 12) ungefär vill jag kräkas. På bröst och rygg är det snudd på att jag måste lägga på mer vikt, det dröjer nog inte länge innan jag måste flytta ner pinnen ett hål.
Rätt märkligt. Dags att träna lår alltså.
Jag är sjukt svag i mina lår! De har, som på de flesta människor (?), alltid varit mina starkaste muskelgrupper. Men nu tar jag dubbelt så mycket vikt på bröst och rygg (!) som jag klarar av på framsida lår! Baksidan är inte lika svag, men jag tar fortfarande betydligt mycket mer på bröst och rygg.
En annan skillnad är att på lår måste jag verkligen pressa mig själv att orka sista övningarna på varje set. Vid 8 (av 12) ungefär vill jag kräkas. På bröst och rygg är det snudd på att jag måste lägga på mer vikt, det dröjer nog inte länge innan jag måste flytta ner pinnen ett hål.
Rätt märkligt. Dags att träna lår alltså.
Vad blir det för mat?
Till middag idag blev det lasagne. Förra gången jag gjorde det hade jag skivad zuccini i, idag blev det majs. Riktigt gott! Och så himla enkelt. Nu har jag massor med matlådor som jag kan äta till lunch.
Kärlek är ett brev
Jag borde plugga. Borde inte sitta här som ett mähä. Men jag kan inte. Saknaden värker i bröstet, luften tar slut. Insikten är som ett slag i ansiktet.
PANG.
Ensam. I vår lägenhet. Utan dig i tre veckor. Och också tre veckor sen jag blev din fästmö. Och så insikten igen.
PANG.
Vad händer när du kommer hem? Kommer det som hände under sommaren vara förbi? Kommer vi bli som vi brukade, och borde, vara? Kommer kärleken värma, istället för att göra ont, igen? Och så ännu en insikt.
PANG.
Vad händer om det inte går? Jag vill ju inte vara utan dig! Jag vill inte leva ett liv utan att dela det med dig! Men tänk om du kommer hem och har vuxit ifrån mig? Tänk om du är som en ny människa, och jag är bara samma gamla, tråkiga Nathalie?
Tankarna är många. Känslorna likaså. Jag gör bäst i att inte tänka på det. Bara låtsas som att de inte finns där. För det ger inget att fundera. Det bästa vore att bara låta de här fyra månaderna som är kvar att passera, utan att tänka. Glädjas över det som finns att glädjas över, ta itu med det som måste tas itu med.
Om tre veckor är jag där, med dig. Jag längtar så att det värker!
PANG.
Ensam. I vår lägenhet. Utan dig i tre veckor. Och också tre veckor sen jag blev din fästmö. Och så insikten igen.
PANG.
Vad händer när du kommer hem? Kommer det som hände under sommaren vara förbi? Kommer vi bli som vi brukade, och borde, vara? Kommer kärleken värma, istället för att göra ont, igen? Och så ännu en insikt.
PANG.
Vad händer om det inte går? Jag vill ju inte vara utan dig! Jag vill inte leva ett liv utan att dela det med dig! Men tänk om du kommer hem och har vuxit ifrån mig? Tänk om du är som en ny människa, och jag är bara samma gamla, tråkiga Nathalie?
Tankarna är många. Känslorna likaså. Jag gör bäst i att inte tänka på det. Bara låtsas som att de inte finns där. För det ger inget att fundera. Det bästa vore att bara låta de här fyra månaderna som är kvar att passera, utan att tänka. Glädjas över det som finns att glädjas över, ta itu med det som måste tas itu med.
Om tre veckor är jag där, med dig. Jag längtar så att det värker!
Idag måndag är jag glad för att...
- Vincent kommer äntligen hit idag!
- Jag har kommit igång med träningen igen, underbart
- Det är lite mindre än två veckor kvar tills jag ska hämta Frank!
- ...och lite mindre än tre veckor tills jag ska åka och hälsa på Viktor...
- Den nya soffklädseln är lovely!
Phew!
Har precis kommit hem från ett pass bodypump. Första gången jag provade det, och jag är helt såld! Kommer gå varje söndag, det var så otroligt härligt.
Samtidigt är det det jobbigaste jag gjort i träningsväg. Armarna är som spaghetti och skakar, kroppen är helt slut.
På samtliga bilder från igår ser jag ut som en svullen valross om kroppen. Jag känner inte igen mig själv och trivs inte. Jag måste, måste, måste kämpa för att få tillbaka min kropp. För det var ett riktigt otäckt uppvaknande.
Samtidigt är det det jobbigaste jag gjort i träningsväg. Armarna är som spaghetti och skakar, kroppen är helt slut.
På samtliga bilder från igår ser jag ut som en svullen valross om kroppen. Jag känner inte igen mig själv och trivs inte. Jag måste, måste, måste kämpa för att få tillbaka min kropp. För det var ett riktigt otäckt uppvaknande.
Kvällen i bilder
Sjukt lyckat!
Kvällens outfit, 4/9
Okej, jag ser otroligt tjock ut på bilden, men såhär var jag klädd igårkväll.
Paljettopp, stylebystars
Glansiga leggings, Gina Tricot
Paljettopp, stylebystars
Glansiga leggings, Gina Tricot
Klackarna i taket!
Förlåt för min frånvaro igår, jag hade en helt fantastisk dag! Jag började hemma hos pappa med att äta tårta och fira Linnéa som fyllt tolv år. Sen lagade jag tacos till dem, och när vi hade ätit drog jag vidare till Vällingby.
I Vällingby ställde en kär vän, Angie, till med tjejkväll. Massa snack, mousserande jordgubbsvin, andra alkoholhaltiga drycker, grönsaker med dipp, snittar... En perfekt kväll! Vid 23-tiden insåg jag och Angie att vi bara måste ut och dansa! Så vi och två tjejer till drog in till stan, White Room, och dansade hela natten lång! Jag hade på mig mina Jimmy Choo-skor som ni ser i headern, och det känns i fötterna att jag dansade oavbrutet i klackar på en sisådär 13 cm...
Jag har en massa sköna bilder från kvällen, ska föra över dem till datorn och lägga upp! Underbar kväll som sagt!
I Vällingby ställde en kär vän, Angie, till med tjejkväll. Massa snack, mousserande jordgubbsvin, andra alkoholhaltiga drycker, grönsaker med dipp, snittar... En perfekt kväll! Vid 23-tiden insåg jag och Angie att vi bara måste ut och dansa! Så vi och två tjejer till drog in till stan, White Room, och dansade hela natten lång! Jag hade på mig mina Jimmy Choo-skor som ni ser i headern, och det känns i fötterna att jag dansade oavbrutet i klackar på en sisådär 13 cm...
Jag har en massa sköna bilder från kvällen, ska föra över dem till datorn och lägga upp! Underbar kväll som sagt!
Svar till Caroline
Caroline, burkarna säljs fortfarande på Ikea. Kostar typ 15 kr styck. De rymmer ganska precis ett hekto, men det finns större burkar också om man vill ha mer i :)
Nytt i tehyllan
Köpte två nya tesorter igår, till Viktors stora förtret. Han tycker att vi har tillräckligt med te, men kan man någonsin ha för mycket?
Jag ville ha polkagriste, som jag har sett att Malin fått tag på. Det hade de tyvärr inte i vår tebutik... Men jag kom därifrån med mint och viol-lakrits. Har en kopp viol-lakrits framför mig nu, och mint har man ju smakat förut.
Jag ville ha polkagriste, som jag har sett att Malin fått tag på. Det hade de tyvärr inte i vår tebutik... Men jag kom därifrån med mint och viol-lakrits. Har en kopp viol-lakrits framför mig nu, och mint har man ju smakat förut.
Glasburk från Ikea
Snöre från Panduro
Etiketter från Panduro
Så nu fick du svar på din fråga Katarina. Snöret fanns i många olika färger. Vill du att jag ska köpa och skicka ner :)?
Sånger från förr
Jag har en del låtar som tar mig tillbaka i tiden. Som får mig att tänka tankar och känna känslor som jag gjorde första gången jag hörde dem.
En av de låtarna är Coldplays Fix You. Jag lyssnade på den, och allt jag tänkte på var Viktor. Jag önskade så innerligt att han tänkte på mig när han hörde den också. För mig är det fortfarande en väldigt stark låt, i mina känslor för honom.
Jag har en hel playlist på Spotify med såna låtar. Sånt som bara dryper av mina känslor för Viktor. Vissa om hjärtesorg, andra om ren och skär kärlek.
Du finns i allt jag gör.
En av de låtarna är Coldplays Fix You. Jag lyssnade på den, och allt jag tänkte på var Viktor. Jag önskade så innerligt att han tänkte på mig när han hörde den också. För mig är det fortfarande en väldigt stark låt, i mina känslor för honom.
Jag har en hel playlist på Spotify med såna låtar. Sånt som bara dryper av mina känslor för Viktor. Vissa om hjärtesorg, andra om ren och skär kärlek.
Du finns i allt jag gör.
Startmått
Tänkte mäta mig med jämna mellanrum nu när jag tränar och försöker gå ner i vikt. Kanske ändras måtten inte alls särskilt mycket, fettet kanske byts ut mot muskler på ben och armar. Men jag tänkte att det kan vara lite kul att se, för mig själv alltså.
Så då, 3/9, ser måtten ut såhär:
Vad: 33 cm
Lår: 55 cm
Rumpa: 98,5 cm
Mage: 91 cm
Midja: 76 cm
Bröst: 86 cm
Överarm: 27 cm
Överarm spänd: 28 cm
Gulp. Som ni ser. Rumpan, magen, midjan och brösten, det är där all övervikt lagt sig. De måtten hoppas jag kunna minska, snabbt som bara den. Överarmen får ju gärna vara lite större när den är spänd också ;)
Så då, 3/9, ser måtten ut såhär:
Vad: 33 cm
Lår: 55 cm
Rumpa: 98,5 cm
Mage: 91 cm
Midja: 76 cm
Bröst: 86 cm
Överarm: 27 cm
Överarm spänd: 28 cm
Gulp. Som ni ser. Rumpan, magen, midjan och brösten, det är där all övervikt lagt sig. De måtten hoppas jag kunna minska, snabbt som bara den. Överarmen får ju gärna vara lite större när den är spänd också ;)
Gym och tvätt (trodde jag)
Tog mig till gymmet idag. Låter kanske som en bedrift, men det ligger typ 50 meter från vår dörr...
Körde igenom hela programmet som man satt ihop åt mig. Insåg att jag var väldigt klen i benen men desto starkare i armar och axlar. Mage var en pain och ryggen gick finfint. Efter en lång session stretch gick jag hem för att sortera tvätt.
Har tvättid 15-18, trodde jag. Visade sig att den var igår. Eftersom att jag var nere redan kl 14 och tvättstugan stod tom hinner jag iallafall tvätta tre maskiner. Nästa lediga tvättid är om en vecka. Just nu är jag otroligt glad över min tvättmaskin hemma!
Ja, så tvätteftermiddagen fylls av städ istället. Och te! Har köpt två nya sorter, skriver om det strax :)
Sen kommer min vän Björn hit ikväll. Jag bjuder på mat, han på dricka. Vi överväger att gå ut ikväll, men jag tror nog att vi stannar hemma. Han var inte så pigg, jag är lite sjuk fortfarande och dessutom går ju Sverige - Ungern på tv ikväll. Så blir det nog!
Körde igenom hela programmet som man satt ihop åt mig. Insåg att jag var väldigt klen i benen men desto starkare i armar och axlar. Mage var en pain och ryggen gick finfint. Efter en lång session stretch gick jag hem för att sortera tvätt.
Har tvättid 15-18, trodde jag. Visade sig att den var igår. Eftersom att jag var nere redan kl 14 och tvättstugan stod tom hinner jag iallafall tvätta tre maskiner. Nästa lediga tvättid är om en vecka. Just nu är jag otroligt glad över min tvättmaskin hemma!
Ja, så tvätteftermiddagen fylls av städ istället. Och te! Har köpt två nya sorter, skriver om det strax :)
Sen kommer min vän Björn hit ikväll. Jag bjuder på mat, han på dricka. Vi överväger att gå ut ikväll, men jag tror nog att vi stannar hemma. Han var inte så pigg, jag är lite sjuk fortfarande och dessutom går ju Sverige - Ungern på tv ikväll. Så blir det nog!
Köttbullar!
Hos oss finns det aldrig färdiga köttbullar. Det är vidrigt! Jag gör alltid egna, på ca 1 kg köttfärs, och fryser in. Samma sak med pannbiffar. Jag har olika recept för köttbullarna och pannbiffarna.
Köttbullar:
Ca 1 kg köttfärs
1-2 ägg
Ströbröd svällt i mjölk
Vitlök
Chili
Basilika
Salt
Peppar
Köttbullar:
Ca 1 kg köttfärs
1-2 ägg
Ströbröd svällt i mjölk
Vitlök
Chili
Basilika
Salt
Peppar
Före och efter
Wow! Den nya soffklädseln är ju helt perfekt! Det är en helt ny soffa, ett helt nytt rum! Vi ville ha den här klädseln när vi köpte soffan, men de hade tydligen tappat bort den på lagret, för det skulle finnas tre... Men nu så, äntligen!
Före:
Efter:
Före:
Efter:
Välkommen hem till oss, del 2
Välkommen in i vårt vardagsrum! Färgerna är svart, vitt, lila och några gulddetaljer.
Sett från hallen. Soffan är stor och härlig, och rymmer alla våra vänner! Mattan är en stor favorit, älskar den!
Utgång till balkongen, och dörr in till Vincents rum. Korgen innehåller filtar till balkongen, och ska bli vit.
Tv-bänken är vi inte så nöjda med, men vi ville inte betala flera tusenlappar för något vi bara tyckte var okej. Därför köpte vi en billigare, som ändå uppfyllde våra krav.
Tavlan är den underbara som ska upp över soffan!
Så ser tavlan ut vid soffan, fast den ska såklart högre upp. Älskar den!
Dessutom, as we speak, sitter jag med ny klädsel till soffan. Den ska bli mörkgrå, nästintill svart. Min överraskning till Viktor, som han redan fått veta :)
Sett från hallen. Soffan är stor och härlig, och rymmer alla våra vänner! Mattan är en stor favorit, älskar den!
Utgång till balkongen, och dörr in till Vincents rum. Korgen innehåller filtar till balkongen, och ska bli vit.
Tv-bänken är vi inte så nöjda med, men vi ville inte betala flera tusenlappar för något vi bara tyckte var okej. Därför köpte vi en billigare, som ändå uppfyllde våra krav.
Tavlan är den underbara som ska upp över soffan!
Så ser tavlan ut vid soffan, fast den ska såklart högre upp. Älskar den!
Dessutom, as we speak, sitter jag med ny klädsel till soffan. Den ska bli mörkgrå, nästintill svart. Min överraskning till Viktor, som han redan fått veta :)
Dagens outfit, 2/9
Fick inte så bra bild idag, och egentligen är min outfit inget speciellt. Men men :)
Blus, MQ
Chinos, Ellos
Kriget med läraren
Jag skrev förut om kriget med min samhällskunskapslärare. Det inlägget blev helt knäppt, det gick inte att visa, så jag tog bort det. Nu drar jag hela historien igen.
Det började med den första inlämningsuppgiften. Sista frågan på den handlade om källkritik. Man skulle granska två hemsidor, levandehistoria.se och levandehistoria.com . .se-sidan informerar om Förintelsen, medan .com-sidan förnekar händelsen. Frågan var om jag skulle använda mig av .com-sidan som källa i ett arbete om Förintelsen.
Mitt svar var ja. Jag sa att jag först och främst skulle skriva ett ojektivt, historiskt arbete om Förintelsen. Sen skulle jag använda mig av vissa delar från .com-sidan för att visa på att det finns en grupp människor som menar att det här inte har hänt. Jag skulle alltså inte lägga några värderingar i deras åsikter, utan jag skulle berätta att det finns en grupp människor som tar upp vissa frågeställningar (t.ex. hur Förintelsen finansierades).
Jag fick tillbaka arbetet med en kommentar om att jag använder mig av historieförfalskning och att jag skulle skriva om hela uppgiften. Jag mailade tillbaka och argumenterade för min sak, men domen föll ändå på att jag skulle skriva om. Jag gjorde det, men la inte ner någon tid på det.
Så, med andra inlämningsuppgiften tänkte jag att jag skulle börja om på ny kula. Jag skrev och skrev, läste upp allt för två olika oberoende personer, som båda tyckte att jag hade gjort det jag skulle. Även den uppgiften kom tillbaka, jag var tvungen att komplettera allt.
Fråga ett var vilka ideologier som dominerar i det västerländska samhället, vilka rikstadspartier som representerar dem och vad de står för. Allt det där svarade jag på, och jag motiverade mina svar. Men jag måste komplettera, för jag har inte redogjort för vad ideologierna står för?
Fråga två handlade om varför jag tror att det är svårt att bilda en majoritetsregering i Sverige, samt för- och nackdelar med den blockpolitik vi har idag. Jag svarade på vad jag tror, och sa för-och nackdelar med våra block. Jag måste komplettera för att, hör och häpna, det jag tror är inte rätt!? Han anser alltså att jag tror fel.
Fråga tre handlade om hur jag tycker att EU ska utvecklas, och motivera mitt svar. Det har jag gjort. Jag måste komplettera för att jag inte har berättat hur EU ser ut idag, och vad det skulle innebära demokratiskt om man ändrade på upplägget. Men det var aldrig frågan, varken hur det ser ut idag eller vad det skulle innebära demokratiskt.
Jag har återigen mailat honom och sagt allt det här, och dessutom har jag ringt skolan. Jag har rätt att byta lärare, och det tänker jag se till att göra också.
Tilläggas bör att på alla andra uppgifter och alla prov har jag högsta betyg. Så jag kan ju kursen.
Det började med den första inlämningsuppgiften. Sista frågan på den handlade om källkritik. Man skulle granska två hemsidor, levandehistoria.se och levandehistoria.com . .se-sidan informerar om Förintelsen, medan .com-sidan förnekar händelsen. Frågan var om jag skulle använda mig av .com-sidan som källa i ett arbete om Förintelsen.
Mitt svar var ja. Jag sa att jag först och främst skulle skriva ett ojektivt, historiskt arbete om Förintelsen. Sen skulle jag använda mig av vissa delar från .com-sidan för att visa på att det finns en grupp människor som menar att det här inte har hänt. Jag skulle alltså inte lägga några värderingar i deras åsikter, utan jag skulle berätta att det finns en grupp människor som tar upp vissa frågeställningar (t.ex. hur Förintelsen finansierades).
Jag fick tillbaka arbetet med en kommentar om att jag använder mig av historieförfalskning och att jag skulle skriva om hela uppgiften. Jag mailade tillbaka och argumenterade för min sak, men domen föll ändå på att jag skulle skriva om. Jag gjorde det, men la inte ner någon tid på det.
Så, med andra inlämningsuppgiften tänkte jag att jag skulle börja om på ny kula. Jag skrev och skrev, läste upp allt för två olika oberoende personer, som båda tyckte att jag hade gjort det jag skulle. Även den uppgiften kom tillbaka, jag var tvungen att komplettera allt.
Fråga ett var vilka ideologier som dominerar i det västerländska samhället, vilka rikstadspartier som representerar dem och vad de står för. Allt det där svarade jag på, och jag motiverade mina svar. Men jag måste komplettera, för jag har inte redogjort för vad ideologierna står för?
Fråga två handlade om varför jag tror att det är svårt att bilda en majoritetsregering i Sverige, samt för- och nackdelar med den blockpolitik vi har idag. Jag svarade på vad jag tror, och sa för-och nackdelar med våra block. Jag måste komplettera för att, hör och häpna, det jag tror är inte rätt!? Han anser alltså att jag tror fel.
Fråga tre handlade om hur jag tycker att EU ska utvecklas, och motivera mitt svar. Det har jag gjort. Jag måste komplettera för att jag inte har berättat hur EU ser ut idag, och vad det skulle innebära demokratiskt om man ändrade på upplägget. Men det var aldrig frågan, varken hur det ser ut idag eller vad det skulle innebära demokratiskt.
Jag har återigen mailat honom och sagt allt det här, och dessutom har jag ringt skolan. Jag har rätt att byta lärare, och det tänker jag se till att göra också.
Tilläggas bör att på alla andra uppgifter och alla prov har jag högsta betyg. Så jag kan ju kursen.
Nu så
Håret är tvättat, kroppen är insmord i body butter. Myskläderna är på, teet är lagom varmt. Musiken är på en perfekt volym. Nu ska det pluggas!
Äsch
Jag är fortfarande tokförkyld. Och det är emot mina principer att träna när jag är sjuk. Det härstammar från när jag tränade väldigt mycket gymnastik, jag lärde mig alla mina läxor då.
Så det blir vildag idag. Ska plugga, superkul...
Så det blir vildag idag. Ska plugga, superkul...
Nu ska jag ladda
Imorgon ska jag iväg till gymmet. Imorgon ska jag träna tills jag vill kräkas. Nu fan ska jag bli fit igen!
Bröllop inom ett år?
Traditionen är ju att när man har förlovat sig så ska man gifta sig inom ett år. Om det kommer ske i mitt fall vet jag inte, men önska kan man ju!
Jag vet iallafall att ett liv utan Viktor inte är ett liv. Vi har, liksom alla par, vissa svårigheter i vårt förhållande. Men det är svårigheter som jag har valt att leva med. Sommaren var ju otroligt turbulent, men vår största fiende var utlandsstudierna under höstterminen. Nu är vi mitt inne i striden, och det går. Vissa dagar går det t.o.m bra.
Så när Viktor kommer hem, hoppas och tror jag att allt är som det brukar vara mellan oss. Perfekt. Med småbråk då och då, precis som alla par har. Det är i min mening bara hälsosamt, man måste rensa luften lite emellanåt. Men vi hittar alltid tillbaka till den där speciella stämningen som är mellan oss.
Vad jag vill säga är att jag inte vill leva utan Viktor vid min sida. Jag har älskat honom i sex år. Den kärleken försvinner inte, och den trubbas aldrig av. Snarare tvärtom, den växer starkare i varenda kram, varenda kyss, varenda gång vi somnar tätt sammanslingrade, och vaknar upp på samma sätt.
Jag vet iallafall att ett liv utan Viktor inte är ett liv. Vi har, liksom alla par, vissa svårigheter i vårt förhållande. Men det är svårigheter som jag har valt att leva med. Sommaren var ju otroligt turbulent, men vår största fiende var utlandsstudierna under höstterminen. Nu är vi mitt inne i striden, och det går. Vissa dagar går det t.o.m bra.
Så när Viktor kommer hem, hoppas och tror jag att allt är som det brukar vara mellan oss. Perfekt. Med småbråk då och då, precis som alla par har. Det är i min mening bara hälsosamt, man måste rensa luften lite emellanåt. Men vi hittar alltid tillbaka till den där speciella stämningen som är mellan oss.
Vad jag vill säga är att jag inte vill leva utan Viktor vid min sida. Jag har älskat honom i sex år. Den kärleken försvinner inte, och den trubbas aldrig av. Snarare tvärtom, den växer starkare i varenda kram, varenda kyss, varenda gång vi somnar tätt sammanslingrade, och vaknar upp på samma sätt.
JAG ÄLSKAR ER!
Jag har få som jag räknar som mina vänner. Jag har kompisar, visst, men vänner. Såna som man kommer ha resten av livet. Såna som aldrig, aldrig skulle låta en tappa greppet. Såna som står vid ens sida, hur många korkade val i livet man än gör. Såna som ställer upp, i vått och torrt, dygnet runt. Och som jag skulle göra allt för!
Jag älskar er! Förlåt för att jag är så nedrans frånvarande. Men jag finns här för er, om ni behöver mig. Jag ska försöka komma tillbaka till verkligheten igen.
Jag älskar er! Förlåt för att jag är så nedrans frånvarande. Men jag finns här för er, om ni behöver mig. Jag ska försöka komma tillbaka till verkligheten igen.
Sån är jag
Egentligen är jag inte den svartsjuka typen. Egentligen. Men i mitt förhållande med Viktor så är jag det. Jag försöker alltid att inte ta ut det över honom, för det är ju en osäkerhet som ligger hos mig. Han vet om att jag är det, men som sagt, jag försöker göra så att det inte påverkar honom.
Jag vet att den där svartsjukan grundar sig i en osäkerhet hos mig. Den är orsakad av många saker, bl.a min historia med Viktor. Men det är ändå jag som bestämmer hur mycket det ska påverka mig och mitt förhållande. Det är inte hans fel att jag känner och tänker som jag gör.
Men det är inte alltid jag lyckas med att gömma undan de där känslorna. Även om han inte märker av dem så mycket som jag känner dem, så är det klart att det påverkar vår relation. Jag tror inte att jag hämmar honom, för han gör ändå precis de saker han vill och tänkt göra, men jag inser att det säkert finns i hans bakhuvud.
Oftast yttrar sig svartsjukan i en undermedveten rädsla. Det är inte förrän jag skalar ner rädslan som jag inser att den började som svartsjuka. Utöver rädslan så visar den sig i mina drömmar. Jag drömmer alltid otroligt verkligt, och natten efter att jag har varit rädd för något så handlar alla mina drömmar om otrohet, att jag blir lämnad, osv.
Jag försöker, i varje situation, att styra undan de här känslorna. För jag vet att Viktor aldrig skulle göra någonting. Jag vet det, djupt inne i benmärgen. Han skulle aldrig svika mig på det sättet.
Jag vet att den där svartsjukan grundar sig i en osäkerhet hos mig. Den är orsakad av många saker, bl.a min historia med Viktor. Men det är ändå jag som bestämmer hur mycket det ska påverka mig och mitt förhållande. Det är inte hans fel att jag känner och tänker som jag gör.
Men det är inte alltid jag lyckas med att gömma undan de där känslorna. Även om han inte märker av dem så mycket som jag känner dem, så är det klart att det påverkar vår relation. Jag tror inte att jag hämmar honom, för han gör ändå precis de saker han vill och tänkt göra, men jag inser att det säkert finns i hans bakhuvud.
Oftast yttrar sig svartsjukan i en undermedveten rädsla. Det är inte förrän jag skalar ner rädslan som jag inser att den började som svartsjuka. Utöver rädslan så visar den sig i mina drömmar. Jag drömmer alltid otroligt verkligt, och natten efter att jag har varit rädd för något så handlar alla mina drömmar om otrohet, att jag blir lämnad, osv.
Jag försöker, i varje situation, att styra undan de här känslorna. För jag vet att Viktor aldrig skulle göra någonting. Jag vet det, djupt inne i benmärgen. Han skulle aldrig svika mig på det sättet.